Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande) stödjer grundforskning och behovsmotiverad forskning inom områdena miljö, areella näringar och samhällsbyggande. Formas ansvarar bland annat för det nationella forskningsprogrammet om Hållbart samhällsbyggande.

Vinnova (Verket för innovationssystem) finansierar främst behovsmotiverad teknisk forskning och innovation inom verksamhetsområdena produktion, transport, kommunikation och hälsa. Vinnova har flera program med koppling till samhällsbyggande, exempelvis Innovationsplattformar för hållbara attraktiva städer och Utmaningsdriven Innovation.

Fler aktörer inom samhällsbyggnadsforskning

Här hittar du uppgifter om forskningsfinansiärer, forskningsstiftelser, högskolor, universitet och andra aktörer som verkar inom samhällsbyggnadssektorn.

Energimyndigheten stöttar forskning och utveckling för ny kunskap kring tillförsel, omvandling, distribution och användning av energi. Energimyndighetens forskningsfinansiering inom samhällsbyggandet handlar exempelvis om energieffektivitet i byggnader, stadsutveckling, och olika förnyelsebara energikällor. Energimyndigheten driver bland annat E2B2 – Forskning och innovation för energieffektivt byggande och boende tillsammans med IQ Samhällsbyggnad.

Vinnova, Energimyndigheten och Formas finansierar strategiska innovationsprogram, varav flera som har med samhällsbyggande att göra. Genom samverkan inom områden som är strategiskt viktiga för Sverige skapas förutsättningar för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar och en ökad internationell konkurrenskraft. Inom programmen utvecklar företag, akademi och organisationer tillsammans framtidens hållbara produkter och tjänster. Alla som kan bidra till utvecklingen är välkomna att söka finansiering.

Trafikverket bedriver och finansierar forskning inom transportsystemets alla områden.

Två andra forskningsfinansierande myndigheter är Vetenskapsrådet, som finansierar grundforskning inom naturvetenskap, teknik, medicin, humaniora och samhällsvetenskap, och Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och socialvetenskap), som stödjer och initierar grundforskning samt behovsstyrd forskning inom områdena arbetsmarknad, arbetsorganisation, arbete och hälsa, folkhälsa, välfärd, omsorg och sociala relationer. Fler andra myndigheter har egna forskningsanslag; Naturvårdsverket, Sveriges Geotekniska Institut och Riksantikvarieämbetet.

EU-kommissionen har välfinansierade forskningsprogram. Genom att delta i EU-projekt får man tillgång även till internationell kompetens och utveckling. EU-stöd riktar sig till projekt med deltagare från minst tre EU-länder och är speciellt generöst för små och medelstora företag.

Nordiska rådet stöder nordisk näringslivsutveckling genom sin organisation Nordisk Innovation. Detta passar bra om man ser ett nordiskt samarbete som särskilt lämpligt.

En annan källa till forskningsmedel är forskningsstiftelser. Exempel på sådana är SSF (Stiftelsen för strategisk forskning), Mistra (Stiftelsen för miljöstrategisk forskning) och KK-stiftelsen (Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling). De har alla utlysningar som är relevanta för vissa områden inom samhällsbyggande.

Det går även att söka forskningsmedel via privata forskningsstiftelser, till exempel Arkus, ARQ, Sven Tyréns stiftelse eller SBUF (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond). SBUF finansierar forskning och utveckling inom ramen för något av de 5 000 företag som är anslutna genom medlemskap i Sveriges Byggindustrier eller Installatörsföretagen. SBUF riktar in sig på att stödja utvecklingsprojekt vars resultat direkt kan användas i företagens dagliga arbete.