Frågor & Svar från Remisswebbinarium -modellkoncept för nationell strategi för standardisering inom samhällsbyggande

Vem är ansvarig för att sektorsnormerna uppfyller byggreglerna?

Ansvar för verifiering och att visa att lösningen/lösningarna uppfyller den eller de paragrafer som en sektorsnorm pekar på ligger på den eller de organisationer som väljer att ge ut en sektorsnorm. Dock fråntar inte en sektorsnorm byggherrens ansvar att visa att valda lösningar uppfyller byggreglerna.

Möjligheternas byggregler (Boverkets projekt för nya byggregler) innebär att Boverket inte ska ge ut förslag på lösningar utan lämnar över det ansvaret till samhällsbyggnadssektorn. För att byggherren ska ha tillgång till lösningar eller verifieringsmetoder, som används återkommande i branschen, blir sektorsnormer viktiga.

Finns det någon tanke hur arbetet med utveckling av sektorsnormer kan organiseras samt finansieras? Vem är utgivare av sektorsnorm?

Tanken är att en eller flera organisationer väljer att, i stället för att ta fram en annan branschpublikation, göra det som en sektorsnorm.

Utgivare av en sektorsnorm är den eller de organisationer eller motsvarande som väljer att ta fram en sektorsnorm.

Vem beslutar om sektorsnormerna uppfyller kraven som ni vill ha i en sektorsnorm?

Hur har behovet av ytterligare en formell status identifierats? Upplever man brister i Standardiseringssystemet, eller vill man ha en möjlighet att ge andra dokument en mer formell status?

Det finns idag två spår för samhällsbyggnadsbranschen att ta fram lösningar på återkommande problem, svensk standard eller annan branschpublikation (t.ex. AMA och Säker vatten). Dessa två spår används idag parallellt. I och med Boverkets projekt Möjligheternas byggregler förväntas samhällsbyggnadsbranschen ta ett större ansvar för att ta fram lösningar som uppfyller byggreglerna och båda spåren kan och kommer att användas. Svensk standard har ett internationellt regelverk att förhålla sig till, motsvarande finns inte för branschpublikationer. För att öka kopplingen mellan byggreglerna och en branschpublikation samt öka transparensen, förankringen m.m. föreslår vi ett ramverk för sektorsnormer så att den som tillämpar en sektorsnorm känner en trygghet med att använda den/de lösning(ar) som anges i en sektorsnorm.

Det är oklart vad man menar med sektorsnorm, är det något som ska ersätta en standard eller är det en utfyllnad? Varför kan man inte använda standarder helt och hållet?

Är det rätt tolkat att branschregler, som finns idag, ska bli en sektorsnorm? Men att den måste uppfylla de krav ni efterfrågar i remissen?

Alla de branschpublikationer som finns idag måste inte bli sektorsnormer. Systemet med sektorsnormer är frivilligt att använda. Det enda som är tvingande att uppfylla är byggreglerna. Däremot ser vi att det saknas ett ramverk för branschpublikationer som samhällsbyggandbranschen kan ställa sig bakom som t.ex. säkerställer kopplingen till byggreglerna, transparens och representativitet.

Blir det ett krav att följa en sektorsnorm?

Det är byggreglerna som det är krav på att uppfylla, övriga svenska standarder, sektorsnormer eller övriga branschpublikationer är frivilliga att använda (med undantag för harmoniserade standarder under byggproduktförordningen, detta är dock främst en fråga för produkttillverkare och importörer av byggprodukter) men tas fram för att underlätta för byggherren.

Handlar det endast om normer för själva byggnadens utformning eller har ni även tänkt att arbetsmetoder för uppförande ska omfattas?

Här har vi inte satt någon begränsning. Ramverket bör kunna användas brett.

Hur ska man hantera om det kommer två sektorsnormer som "konkurrerar" och har olika krav, men som båda uppfyller Boverkets krav?

Egentligen ingen skillnad mot idag. Däremot är förhoppningen att en bred förankring och representativitet gör att flera sektorsnormer inom samma område inte behövs alternativt att flera lösningar kan uppfylla samma paragraf och att det egentligen inte handlar om att ”konkurrera”.

Vilken organisation ska verifiera? Hur ser ni på koppling till certifiering av byggnader, infrastruktur och stadsdelar och till Nationella Riktlinjer för livscykelinformation för byggd miljö?

Ansvar för verifiering och att visa att lösningen(arna) uppfyller den eller de paragrafer som en sektorsnorm pekar på ligger på den eller de organisationer som väljer att ge ut en sektorsnorm. Dock fråntar inte en sektorsnorm byggherrens ansvar att visa att valda lösningar uppfyller byggreglerna.

Kopplingen till certifiering av byggnader m.m. som nämns ovan får vi återkomma till i det fortsatta arbetet med strategin.

Hur skall vi hinna få detta på plats till de nya byggreglerna implementeras?

Allt kommer inte att vara på plats, tiden är knapp även om vi räknar in övergångsperioden för de nya byggreglerna som troligen blir ett år.

Det finns en försvårande omständighet och det är att vi inte vet hur byggreglerna kommer att formuleras vilket gör det svårt att redan nu ta fram de svenska standarder, sektorsnormer och övriga branschpublikationer som kommer att behövas.

Kan det bli så att en bygglovshandläggare godtar en sektorsnorm som verifiering för att byggreglerna är uppfyllda men en annan bygglovshandläggare inte tycker att sektorsnormen visar att byggreglernas krav är uppfyllda? Hjälper Boverket till och tydliggör att sektorsnormer ska vara vägledande i bedömningen att byggreglerna är uppfyllda?

Boverket har själva gått ut och sagt att denna situation kan uppstå, att olika kommuner pekar på olika standarder, sektorsnormer eller annan branschpublikation för att uppfylla samma paragraf.

Boverket kommer inte att hänvisa till svenska standarder, sektorsnormer eller annan branschpublikation (förutom i undantagsfall) i byggreglerna. Om Boverket väljer att hänvisa i vägledning återstår att se.

Har ni försökt med ansatsen att man skulle kunna ta fram den typ av dokument som "sektorsnormer" är inom ramarna för det befintliga standardiseringssystemet? Vilka hinder ser ni för att göra det?

Argumenten för modellförslaget som det presenteras är svåra att identifiera. Syftet anges vara att effektivisera standardiseringen inom byggsektorn. Ett ”Samhällsbyggandets Regelforum” etableras med en arbetsmetodik och partssammansättning som förefaller snarlik den som SIS tillämpar. Vari ligger effektiviseringen? Vi har svårt att se behovet av en parallellstruktur vid sidan av SIS. En särskild standardiseringsstrategi för byggsektorn inom ramen för SIS tycks som en mer naturlig lösning.

Det inte är rimligt att det behov som samhällsbyggnadsbranschen har ska tillgodoses enbart med svensk standard. Den förändring som möjligheternas byggregler innebär gör att det finns behov av utveckling av svensk standard, sektorsnormer och övriga branschpublikationer. Dessa tre publikationsformer kompletterar varandra och är inte en motsättning.

Samhällsbyggandets Regelforum har regelbundet samordningsmöten med SIS för att se till att det blir just komplement, inte konkurrens.

Idag har vi sett att enskilda aktörer tar fram s.k. branschnormer som är anpassat för den egna produkten utan att ha remitterats. Kan Regelforum verka för att sådana normer inte ska accepteras?

Samhällsbyggandets Regelforum har inte möjlighet att stoppa olika typer av publikationer. Med förslaget om ramverk för sektorsnormer är förhoppningen att sektorsnormer får en kvalitetsstämpel i branschen. Detta kan till exempel innebära att sektorn kommer överens om vissa kriterier som ska vara uppfyllda för att får kallas en sektorsnorm.

Kan man betrakta "sektorsnorm" som en status/kvalitetsstämpel som Regelforum utfärdar till flera olika skrifter/utgivare, de som följer uppsatta principer/regelverk? Finns det någon tanke om hur detta ska gå till i praktiken, till exempel ett sektorsnorm "råd"? Frågan hänger även ihop med hur tekniska lösningar kan verifieras mot funktionskraven i byggreglerna. Detta förutsätter "mätbara" funktionskrav.

Detta är en fråga för strategin och vi har inte ett svar på denna fråga i nuläget.

Det kan dock vara aktuellt med någon form av kvalitetsstämpel eller motsvarande men det är ej Regelforum som ska administrera det i så fall. Det är mer rimligt att ett sådant system ligger hos andra organisationer som redan idag har liknande verksamhet.

Det finns inget hinder från att GÖRA konsekvensutredningar inom standardiseringen, även om det idag inte är formulerat som ett krav. det går ju att verka för att detta ska genomföras i större utsträckning.

Önskvärt är att det görs.

Spontant tänker jag att det redan är en tillräcklig utmaning att etablera en brett samstämmig bild av vad en standard är, och vilka funktioner de kan fylla. Jag tror inte systemet blir inte enklare och tydligare av att man försöker tillföra ytterligare en officiell status, på en ny plattform. Den naturliga lösningen på det behov som identifierats bör vara att etablera sektorsnormsfunktionen inom ramarna för den befintliga standardiseringsplattformen.

Det finns redan idag två spår för samhällsbyggnadsbranschen att ta fram lösningar på återkommande problem, svensk standard eller annan branschpublikation (t.ex. AMA och Säker vatten). Dessa två spår används idag parallellt. I och med Boverkets projekt Möjligheternas byggregler förväntas samhällsbyggnadsbranschen ta ett större ansvar för att ta fram lösningar som uppfyller byggreglerna och båda spåren kan och kommer att användas.

Finns det risk för att sektorsnormer skapar handelshinder?

Utgångspunkten är att sektorsnormer inte ska vara utformade så att de blir handelshinder, och detta har vi med oss in i projektet