I artikel skriver Charlotte Brogren, generaldirektör på Vinnova: "Vad ska vi med forskningspolitiken till? Det kan tyckas självklart, men jag tror det är viktigt att lyfta frågan. Målen med svensk forskningspolitik har breddats, vilket är positivt.
Det är inte enbart hög vetenskaplig kvalitet utan även nyttiggörande och samhällets utveckling som forskningspolitiken ska leda till. Nu är det dags att ta nästa steg. Forskningspolitiken behöver ses som ett av flera verktyg i en svensk attraktionspolitik. Vad menar jag med det?
Det är ingen nyhet att globaliseringen av forsknings- och innovationslandskapet har öppnat gränserna alltmer för kunskap, talang och resurser. Sanningen är att detta markant ökar pressen på ett land som Sverige att utveckla en målmedveten politik för att få studenter, forskare och företag att stanna, vidareutvecklas och förnyas samtidigt som andra kan lockas hit. Det handlar om vår framtida konkurrenskraft. I det sammanhanget spelar forskningspolitik en viktig roll."
I artikeln ger hon tre exempel där svensk forskningspolitik behöver vässas:
1. Nytt resursfördelningssystem till lärosätena
2. Samverkan för samhällsutmaningar
3. Samverkan för FoU i näringslivet
Sverige är ett av många attraktiva alternativ när studenter, forskare och företag världen över fattar beslut om var de ska verka, avslutar Charlotte Brogren artikel. Nästa forskningspolitiska proposition måste ta nya steg för att vi ska synas tydligare på världskartan.
Vinnova vill vässa forskningspolitiken
Det handlar inte bara om kvalitet och innovation. Forskningspolitiken är viktig också för Sveriges konkurrenskraft globalt. Därför vill Vinnova bland annat satsa på forskningsprogram inom samhällsutmaningar. Det skriver Vinnovas generaldirektör Charlotte Brogren i tidningen Curie.