Regeringens ambition är att värna den fria forskningen samtidigt som forskningspolitiken prioriterar samhällsutmaningar som är relevanta för vår tid och vårt samhälle. För att universitet och högskolor i hela landet ska kunna ta ett större och långsiktigt ansvar för utvecklingen av forskningen och bidra till att Sverige kan behålla sin tätposition i världen vill regeringen att basanslagen direkt till universitet och högskolor för forskning och utbildning på forskarnivå ska ökas successivt med totalt 1 300 miljoner kronor fram till år 2020

Regeringen gör även en rad strategiska forskningssatsningar för att möta både globala och nationella samhällsutmaningar. De samhällsutmaningar som regeringen prioriterar är klimat och miljö, hälsa och livsvetenskap, inkluderande och hållbart samhälle samt en ökad digitalisering. Totalt handlar det om en successiv ökning från och med 2017 till att 2020 som från år innebär 710 miljoner kronor i ökade resurser per år för forskning kopplat till samhällsutmaningarna.

Senare i höst kommer regeringen att presentera mandatperiodens forskningspolitiska proposition där satsningarna samt regeringens prioriteringar inom forskning, innovation och högre utbildning kommer att utvecklas ytterligare.

- Svensk forskning är framstående i internationell jämförelse men ökade resurser behövs för att utveckla Sverige som kunskapsnation och stärka näringslivets konkurrenskraft. Mer pengar till forskningen behövs också för att möta klimathotet och vår tids andra stora samhällsutmaningar samt skapa ett kunskapsintensivt, innovativt och högproduktivt näringsliv. Regeringen vill därför budgetpropositionen för år 2017 att anslagen till forskning ökas med drygt 2,8 miljarder kronor när satsningarna är helt genomförda år 2020 säger högskole- och forskningsminister Helene Hellmark Knutsson, i ett pressmeddelande.

- Den svenska modellen bygger på omfattande gemensamma satsningar på utbildning och forskning. Regeringen fortsätter nu samhällsbygget och investerar i forskning, forskarutbildning och innovation. Den långsiktiga forskningspolitik som regeringen kommer att lägga fram i höstens forskningspolitiska proposition ska bevara och stärka Sveriges ställning som en av världens främsta forskningsnationer och som ledande kunskapsnation, fortsätter Helene Hellmark Knutson, minister för högre utbildning och forskning.

- Det är viktigt att universitet och högskolor i hela landet ges bättre möjligheter att agera långsiktigt och ansvarsfullt. Ett allt för starkt beroende av externa forskningsanslag riskerar att skapa strukturer som gör det svårare för lärosäten och forskningsmiljöer att agera självständigt, långsiktigt och ansvarsfullt. För att ge våra lärosäten bättre möjligheter att självständigt ta ett större och långsiktigt ansvar för utvecklingen av forskningen och till att Sverige kan behålla sin tätposition i världen vill regeringen att anslagen direkt till universitet och högskolor för forskning och utbildning på forskarnivå ökas med 1 300 miljoner kronor år 2018–202, avslutar Helene Hellmark Knutsson.

Läs mer i en debattartikel i SvD 17 september, signerad Helene Hellmark Knutsson.

Uppdaterad den