I Sverige finns 120 000 hissar som behöver servas och där företagen behöver rycka ut när något går fel. I 14 procent av utryckningarna hos ett hissbolag fungerar hissarna, avbrottet beror på mänsklig faktor, ofta är det en granne som flyttar och blockerat hissen eller grus som behöver sopas bort. För hissbolagen blir det en hög kostnad att behöva rycka ut på den här typen av uppdrag då de tar mycket tid i anspråk och ofta ingår i serviceavtal. Nu är projektet IoT-baserad servicemodell för hissar på väg att lösa problemen.
Från idé till prototyp
Projektet började med att Fabian Assarsson och Gustav Kjellin skrev sin kandidatuppsats på KTH för S:t Eriks Hiss i Stockholm. Uppsatsen handlade om att använda sig av maskininlärning för att utveckla arbetet ute i fält för serviceteknikerna genom att dela in arbetet efter områden. Under det arbetet togs informationsinhämtning upp och att bristen på information gjorde att mycket tid lades i onödan på att åka ut.
Genom Lilla innovationsbidraget kunde vi arbeta mer disciplinerat, kunde köpa in delar och Johan kunde lägga tid på att rita kretskortet
Detta väckte idén om att kunna hitta en IoT-lösning så att hissföretag på distans kan se vad som hänt med hissen. På en träff med temat IoT berättade Mathias Werbelow från S:t Eriks Hiss och Henrik Laub från ManKan Hiss - två bolag som ingår i Sdiptech-koncernen - om problemen med att ha ordentlig koll på hissarna. På Sdiptech var Mathias och Henrik utvalda till ett talangnätverk och Fabian var då Management Trainee:
– Jag kunde från mitt perspektiv från KTH ta upp var problemen kunde ligga och vi diskuterade oss fram till den här typen av lösning berättar Fabian som sedan satte samman sitt team för att utveckla idén. Teamet som sitter i centrala Stockholm består av Fabian Assarsson, Gustav Kjellin, Johan Lindblad och Adam Lewenhaupt. För att kunna jobba fokuserat sökte de stöd från Bygginnovationen som gav teamet det ekonomiska stöd de behövde för att utvärdera de tekniska förutsättningarna. Teamet skulle producera en hård- och mjukvaruspecifikation och en rapport om de tekniska och ekonomiska lösningsförutsättningarna. Teamet har varit framgångsrikt och kan nu visa upp den vita kub – puck – som möjliggör den smarta lösningen.
På vilket sätt hjälpte Bygginnovationen er att gå vidare?
– Genom Lilla innovationsbidraget kunde vi arbeta mer disciplinerat, kunde köpa in delar och Johan kunde lägga tid på att rita kretskortet konstaterar Fabian.
Det gav teamet också något konkret att visa upp för hissbolagen. Johan Lindblad ritade det översta kretskortet som kopplas till hissen via en CAN-buss-koppling. En CAN-buss möjliggör att styrenheter kan sända meddelanden till varandra på ett säkert och snabbt sätt. All information tas in i styrsystemet som sen ska sortera ut data och avgöra vad som är viktigt för en tekniker. Sedan skickas det ut så kompakt som möjligt för att minska kostnad för datatrafiken. Teamets första testhiss befinner sig Ynglingagatan i Stockholm men testas på flera platser runt om i Stockholm.
Stort intresse
Intresset är stort från hissbolagen som tycker det är kul med en innovativ lösning och tillsammans med fastighetsägare och servicetekniker ser fördelarna med tekniken för att få hissar att fungera problemlöst. Det skapar också mindre irritation för alla inblandande. I andra fall handlar det om att säkerställa viktiga funktioner som hissar på sjukhus eller där mycket människor ska transporteras i offentliga miljöer som kollektivtrafik eller i anslutning till idrottsarenor. Nu är planen att installera en puck på 150 enheter och börja bygga mjukvaran. Teamet planerar en agil utveckling där de åker och visar produkten för servicetekniker och frågar dem om deras behov och sedan arbetar med utvecklingen i tvåveckorsperioder. Ett av de stora bostadsbolagen i Stockholm ger dessutom teamet möjligheten att testa tekniken i deras hissar.
– Det långsiktiga målet är ett par tusen uppkopplade hissar som vi bevakar och analyserar data ifrån. På sikt vill vi utveckla artificiell intelligens. Då ska vi kunna se när saker är på väg att gå sönder med målsättningen – idealläget – att hissar inte ska gå sönder utan problemet ska lösas innan det börjar avslutar Fabian Assarsson.
The Internet of Things, på svenska sakernas internet, är föremål (t.ex. hushållsapparater, fordon, byggnader) som förses med inbyggda elektroniska delar (sensorer, datorer och internetuppkoppling) vilket gör att föremålen kan sammankopplas fysiskt eller via trådlöst nätverk och därefter utbyta data. Källa: Wikipedia