Syftet med utredning har varit att utveckla styrningen så att den effektivt och ändamålsenligt stöder målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt. Det är Pam Fredman, tidigare rektor vid Göteborgs universitet, som har haft regeringens uppdrag att göra en samlad översyn av universitetens och högskolornas styrning, inklusive resurstilldelning.
Högre utbildning och forskning hänger samman
Enligt utredningen ska forskning och utbildning knytas närmare varandra. För att uppnå det föreslås att dagens uppdelning i två verksamhetsgrenar med var sitt anslag slås ihop till en samlad verksamhetsgren som finansieras med ett samlat anslag. Forskning och höger utbildning ska hanteras i en samlad proposition med en fyraårig planeringshorisont.
− Vi lägger över ett stort ansvar men vi tror att det bästa ansvaret ligger ute på lärosätena att faktiskt förverkliga god och hög kvalitet i forskning och utbildning. Det är också ett viktigt signalvärde i detta, att forskning och utbildning faktiskt hänger samma, sa Pam Fredman på en pressträff i samband med att utredningen lämnades.
Ett annat förslag som förs fram i utredningen är att andelen direkta statsanslag ska utgöra minst hälften av de totala forskningsintäkterna vid landets universitet och lärosäten. När det gäller ekonomisk premiering av samverkan föreslås att regeringen utformar särskilda satsningar där medel fördelas som direkta anslag efter en öppen utlysning och en transparent beredningsprocess. Utredningen förordar därför en översyn av den statliga externa forskningsfinansieringen.
Utredningen menar bland annat att en ändamålsenlig styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten måste främja akademisk frihet, kvalitet och ansvarstagande för att garantera det fria kunskapssökandet och främja en stark kvalitetskultur genom att hålla fokus på resultat och kvalitet och samtidigt undvika detaljstyrning eller snedvridande incitament. Den ska även främja ett rollsäkert samhällsansvar – lärosätena bör förväntas att utifrån en stark akademisk integritet göra vad de kan för att den kunskap och kompetens som skapas kommer till nytta i samhället på olika sätt. Den ska dessutom främja strategisk handlingsförmåga och ge lärosätena långsiktiga ramar och handlingsutrymme att ta ansvar utifrån sina respektive förutsättningar.