Hej Jonas Bylund, du arbetar med forsknings- och innovationsstrategi i styrgruppen för JPI Urban Europe. Kan du ge exempel på något lyckat projekt inom programmet som du tycker borde kunna överföras till en svensk kontext?

– Javisst. De projekt jag vill lyfta fram som särskilt intressanta för den svenska samhällsbyggnads- och stadsutvecklingskontexten är de som på olika sätt närmar sig komplexa sammanhang, vilket är en större utmaning och är prioritet över enskilda, ofta tekniska lösningar.
– Vi kan till exempel inspireras av Cities of Making som fokuserade på gynnsamma förhållanden för en urban skapande tillverkningsindustri. Vi talar om tillverkningsindustri i bredare termer än under 1900-talet. Begreppet inkluderar nu även urbant jordbruk, resurshantering och förädling i mer cirkulära ekonomier. Projektet Cities of Making uppmärksammar vikten av att städer har, och kan utveckla, ekosystem för mindre industriaktörer och innovatörer. Dessa har ofta trängts undan till klustergetton i urbana utkanter. Integrationen i den tätare stadsväven är viktigt för att inte utarma städerna och för att stärka dess attraktiva livsmiljöer. Projektet identifierade ett antal typiska “mönster” som verkar generera gynnsamma innovationsekologier.
FN Habitat är FN:s program för boende och bebyggelse; UN-Habitat (United Nations Human Settlement Programme). Programmet syftat till att bidra till adekvat boende och hållbar utveckling i urbana sammanhang (städer och tätorter).
– Jag är också rådgivare i ett "FN Habitat"-drivet projekt som hanterar frågor om varför det inte byggs med bättre kvalitet och hållbarhet i Europa inom design och byggnader, trots att vi har så hög standard på visioner och en god utformingskompetens. Denna fråga borde kanske ställas i Sverige också.
Hur hoppas du att de svenska urbanitetsfrågorna ska komma upp på agendan i den kommande forskningspolitiska propositionen?
"Baukultur" kännetecknas av hela den bebyggda miljön och dess samhällsbyggnadsprocessers kvalitet och hantering. Sverige har skrivit under Davosdeklarationen om "Baukultur".
Doughnut economy
Doughnut economy är en alternativ modell till den linjära tillväxtorienterade ekonomiska modellen för att mäta ekonomins prestanda. Doughnut-liknelsen kommer ur dess två parallella trösklar satta i ett cirkulärt perspektiv och bildar två ringar: Den inre mäter prestand för livskvalitét, välfärd, jämlikhet och jämställdhet, etc. Den yttre mäter prestanda i effektivt resurshantering. Intuitionen i modellen är att en framgångsrik och livskraftig ekonomi inte drar över eller under vissa gränser för olika indikatorer utan håller en trind munk. Läs mer om doughnut economy
– Genom integrerade perspektiv. Det vill säga med fokus på kommunikation, kopplingar, flöden mellan stuprör och sektorer. Och genom att tackla lite mer besvärliga dilemman istället för att välja snabba, hypade och ytliga lösningar. Jag önskar mer placemaking och “baukultur ” och mer kapacitetsstöd till innovation inom offentlig sektor för samhällsplanering. Då kan vi förlösa och nyttiggöra de stora investeringar som redan gjorts på forskning och innovation inom urban frågor. Jag ser gärna tematiska prioriteringar på integrerande modeller som till exempel “doughnut economy ” och liknande, som fungerar genuint utmaningsdrivet och inte bara “pushar på” med lösningar som olika intressenter föreslår.
Hur hoppas du att den hållbara staden ser ut år 2030?
– Som att det inte är helt hopplöst att komma den nära. Jag skulle önska mig att många stadsdelar i olika typer av svenska städer (små och stora) håller på att plana ut i en "doughnut economy" och är på god väg att vara genuint regenerativa.
Målet för JPI Urban Europe är att skapa kapacitet för en hållbar omställning av städer och urbana områden. En hållbar omställning till attraktiva, resurseffektiva och ekonomiskt livskraftiga städer stöds genom gränsöverskridande samordning kring forskning och innovation för stadsutveckling i nära samarbete med medlemsstater i EU och Europeiska kommissionen. IQ Samhällsbyggnad driver programmet tillsammans med andra europeiska FoI-aktörer på uppdrag av Energimyndigheten, Formas och Vinnova.