I budgetpropositionen för 2021 som lämnades till riksdagen i måndags föreslår regeringen en kraftig nivåhöjning 2021 för forskning och innovation på 3, 4 miljarder kronor. För 2022, 2023 och 2024 beräknas satsningarna till knappt 3,2 miljarder kronor, 3,3 miljarder kronor respektive drygt 3,7 miljarder kronor. Senare i höst kommer regeringen att presentera den forsknings- och innovationspolitiska propositionen där satsningarna och inriktningen för forskningspolitiken presenteras närmare. Det kommer att finnas satsningar på forskning och innovation för att möta upp samhällets utmaningar, till exempel inom områdena klimat, hälsa, digitalisering, kompetensförsörjning och säkra samhällen.

  • Det är glädjande att regeringen aviserar en höjning av medel till forskning och innovation. Från sektorns sida har vi förväntningar på fortsatta och stärka siktningar på hållbart samhällsbyggande i enlighet med vårt inspel (läs inspelet här), säger Anita Aspegren vd IQ Samhällsbyggnad.

Utgångpunkten i regeringens satsningar är att forskning och innovation är lika viktigt för att återstarta ekonomin som för att långsiktigt bygga kompetens, konkurrenskraft och välfärd. Den fria forskningen ska värnas samtidigt som forskningspolitiken ska svara mot globala och nationella samhällsutmaningar. Mer om några av de satsningar som görs kan du läsa mer om nedan.

Ökade resurser till Vetenskapsrådet, Formas och andra forskningsfinansiärer

Regeringen föreslår en sammanlagd forskningssatsning till Vetenskapsrådet på 1,1 miljarder kronor för 2021 och en beräknad nivåhöjning på knappt 1,3 miljarder kronor 2023. Dessa satsningar görs för att fortsätta investera i forskning och innovation som kan hjälpa oss att möta samhällets utmaningar och bidra till att stärka näringslivets konkurrenskraft.

Regeringen föreslår forskningssatsningar på totalt 372 miljoner kronor 2021 till forskningsfinansiärerna Forte, Formas och Rymdstyrelsen och för 2023 beräknas nivån till 570 miljoner kronor. Insatserna består av satsningar för att möta stora samhällsutmaningar som klimat och miljö, hälsa och välfärd. Ökning för Formas är totalt 140 miljoner kronor 2021, 190 miljoner kronor 2022 och 200 miljoner kronor 2023.

Mer medel till Vinnova och RISE

Vinnova föreslås få en förstärkning av anslaget 2021 på 545 miljoner kronor för att genomföra innovationssatsningar främst av systemkaraktär, med målsättning att bland annat bidra till att möta samhällsutmaningar med innovativa lösningar, förbättra samverkan samt stimulera svenska näringslivets fortsatta förmåga att investera i forskning och innovation.

Vidare föreslår regeringen en satsning till RISE AB på 95 miljoner kronor 2021 och en beräknad nivå på 75 miljoner kronor 2023, för att genomföra satsningar som bidrar till systemlösningar där många aktörer samverkar.

Förstärkning av basanslagen till universitet och högskolor

Universitets och högskolors forskningsanslag (basanslagen) utgör grundfinansieringen för svensk forskning. Universitet och högskolor har en central roll för forskning och innovation och regeringen föreslår en förstärkning av basanslagen.

I spåren av covid-19-pandemin sker en minskning av privat extern finansiering till forskningsprojekt och forskningsmiljöer. För att upprätthålla svensk forskningskapacitet och för att landets universitet och högskolor ska kunna ta tillvara kompetens föreslås en särskild förstärkning av basanslagen redan 2021 på 500 miljoner kronor. Regeringen föreslår därtill en permanent ökning av basanslagen med 720 miljoner kronor 2021. Från och med 2024 är den permanenta nivåökningen 900 miljoner kronor.

Minskning av medel till energiforskning

Energimyndighetens anslag för energiforskning minskas med drygt 100 miljoner kronor 2021 för att finansiera andra förslag i budgetpropositionen. För 2022 och 2023 beräknas anslaget minska med 90 miljoner kronor. Från och med 2024 beräknas anslaget minska med 85 miljoner kronor.

Energimyndigheten har i uppdrag att främja hållbara bio-bränslen för flyg och har inrättat ett innovationskluster för fossilfria flygtransporter 2045. För att förlänga satsningen och därutöver vidgas till en satsning som omfattar forskning och utveckling av elflyg, ökas anslaget med 50 miljoner kronor 2021. För 2022 beräknas anslaget öka med 50 miljoner kronor och för 2023 med 0 kronor

Stor satsning på forskningsinfrastruktur

Tillgång till forskningsinfrastruktur, såsom databaser, forskningsbibliotek, biobanker och storskaliga anläggningar som ESS, Max IV och SciLifeLab, är avgörande för att Sverige ska kunna fortsätta vara i forskningsfronten och bidra med forskning och innovationer.

Regeringen föreslår därför att 400 miljoner av anslagsökningen till Vetenskapsrådet går till forskningsinfrastruktur 2021. För 2022 och 2023 beräknas nivån öka med ytterligare 50 miljoner kronor per år. Det tillkommer även en tillfällig satsning till European Spallation Source ERIC (ESS) på 340 miljoner kronor 2021.

Förstärkt FoU-avdrag

Regeringen förstärker även nedsättningen av arbetsgivaravgifterna och den allmänna löneavgiften för personer som arbetar med forskning och utveckling i ett företag, det så kallade FoU-avdraget. Arbetstidsvillkoret sänks så att det räcker att den anställde har arbetat med FoU minst hälften av arbetstiden under kalender­månaden för att avdrag ska få göras (i dag krävs FoU-arbete minst tre fjärdedelar av arbetstiden) samtidigt som taket för nedsättningen höjs från 450 000 kronor till 600 000 kronor per månad.

Satsning på exellenscentra

Inför den kommande forsknings- och innovationspropositionen avsätts 40 miljoner kronor 2021 inom ökningen av anslaget till Vetenskapsrådet för excellenscentra. Den nya satsningen på excellenscentra främjar starka och strategiska forsknings- och utbildningsmiljöer. Regeringen vill ge långsiktigt stöd till spjutspetsforskning genom bättre möjligheter att möjliggöra rekryteringar av världsledande forskare som ges bästa tänkbara förutsättningar.

Satsning på forskarskola för folkhögskollärare

För att säkra folkhögskolans vetenskapliga grund föreslås Linköpings universitet tilldelas 2 miljoner kronor per år i fyra år för att anordna en forskarskola för yrkesverksamma folkhögskollärare. Genom forskarskolan får folkhögskollärare möjlighet att gå en forskarutbildning till licentiatnivå. Detta är ett förslag ur den kommande forsknings- och innovationspropositionen som kommer presenteras senare i höst.

Förstärkning av finansmarknadsforskning

En central del som har stor betydelse för samhällsekonomin är det finansiella systemet. För att öka kunskapen om hur finansmarknaden fungerar satsar nu regeringen på finansmarknadsforskning som syftar till att förbättra förståelsen för de nya utmaningar som väntar i ekonomin framöver och möjligheterna att utveckla mer effektiva och träffsäkra verktyg för att hantera dessa. Satsningen beräknas öka anslagen från nuvarande nivå på 30 miljoner kronor per år till 40 respektive 50 miljoner kronor för 2021 och 2022. För 2023 beräknas anslaget öka till 60 miljoner kronor.

Uppdaterad den