Hej Susanne, du jobbar tillsammans med deltagare från Nyttiggörandeutskottet – vad gör ni i projektet?
– IQ Samhällsbyggnads Nyttiggörandeutskott har de senaste åren tagit del av många organisationers berättelser om där goda idéer kommit till reell användning – alltså idéer som ligger i kunskapsfronten och har implementerats i en organisation. Utskottet har besökt organisationer som har kunnat upprepa konststycket – igen och igen och på så sätt kunnat sprida nya arbetssätt i sin organisation. Det har väckt utskottets nyfikenhet på var som kännetecknar en sådan kultur. Finns det något generiskt framgångsrecept? En nyckel, framgångsformel som vi kan sprida?
– För att kunna få möjlighet att låta några medlemmar ur utskottet fördjupa sig i vad som kännetecknar organisationers förmåga att ta om hand projektresultat – att få ny kunskap att komma till nytta i organisationer – har utskottet etablerat ett projekt. Projektet har fått stöd av Vinnova och den strategiska innovationsprogrammet InfraSweden2030 för att kunna genomföras.
Hur går det – har ni hittat några nycklar?
– Ja, absolut. Det här med nyttiggörande, som det kan kallas när goda idéer kommer till användning, är ett väldigt beforskat område, både i Sverige och internationellt. Det är ju otroligt intressant att förstå vilka mekanismer som krävs för verklig innovation, faktisk implementering och uppskalning av dessa. Vi har gjort en litteraturgenomgång för att leta efter användbara nycklar för att öka samhällsbyggnadssektorns förmåga att ta om hand pilotprojekt och andra erfarenheter, och implementera detta i verksamheten på ett hållbart sätt över tid. Vi har sett att samhällsbyggnadssektorn har något att lära av andra sektorer.
– Vi är nu mitt uppe i ett arbete med djupintervjuer för att förstå mer av vad som kännetecknar en kultur där verklig innovation sker i vår sektor. Vi har en itererande process där vi engagerar både Nyttiggörandeutskottet och temaarbetsgruppen Ledarskap och stämmer av vårt arbete. En "sensemaking-dialog".
Vad är er förhoppning att arbetet ska leda till?
– ”Kunskap till nytta” är en process och vi studerar det som möjliggör nyttiggörande. Vi vill skapa en gemensam förståelse för de processerna, så att olika personer i olika roller kan stödja varandra i att skapa kulturer som främjar kunskapsuppbyggnad och delning. Vi som utvecklar hållbara samhällslösningar måste bli bättre på att sprida och implementera dessa i hela samhället snabbt, för att lyckas nå klimatmålen och hejda klimatförändringarna. Vi hoppas att vi kan inspirera och underlätta förståelse vad gäller goda exempel på hållbara lösningar, och vad som gör att just dessa lösningar lyckats, mellan olika aktörer som verkar i innovationssystemet.
Området "Kunskap till nytta" är väl studerat och vi sammanställer därför också en litteraturstudie av det som vi ser att samhällsbyggnadssektorn kan ha nytta av.
Vilka är det som arbetar med projektet?
– Vi som jobbar med projektet är, förutom jag själv, Karin Färnevik, APAE Konsult, Tove Arnsvik Bjurefalk, Johanneberg Science Park, Tommy Börjesson, Värderingsdata och Maja Westman, Theory into Practice.