Sverige återfinns bland de tio mest framgångsrika länderna i ramprogrammet. Av den tillgängliga budgeten har svenska organisationer hittills kontrakterat projektmedel för cirka 2,03 miljarder euro. Det motsvarar 3,4 procent av alla beviljade medel i Horisont 2020, vilket är samma andel som vid förra rapporteringstillfället. Sverige ligger på nionde plats efter Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Spanien, Italien, Nederländerna, Belgien och Schweiz.

Horisont 2020 är uppbyggt på tre pelare: Vetenskaplig spetskompetens, Industriellt ledarskap och Samhälleliga utmaningar. Pelarna omfattar delområden som innehåller utlysningar och andra forsknings- och innovationssatsningar. I Horisont 2020 finns även program som ligger utanför dessa tre huvudinriktningar och som stöttar tvärgående satsningar på samverkan och dialoger.

Fokus på de tre pelarna

Ungefär 97 procent av de Horisont 2020-medel som beviljats svenska aktörer har gått till insatser i de tre pelarna. Samhälleliga utmaningar och Spetskompetens är de pelare vars områden fått mest finansiering, medan Industriellt ledarskap är den mindre pelaren.

I pelaren Spetskompetens har Sverige hittills haft 1 385 deltaganden och beviljats drygt 745 miljoner euro. Det innebär 3,6 procent av beviljande medel och 2,9 procent av antalet deltaganden. Sverige ligger bland de 10 främsta länderna i pelaren, med avseende på beviljade medel. Sveriges deltagande i delprogrammet för Framtida och ny teknik är fortsatt konkurrenskraftigt och 4,9 procent av beviljade medel tillföll svenska organisationer. Andelen beviljade medel till svenska organisationer från Europeiska forskningsrådet har ökat sedan starten 2014 och ligger nu på 3,4 procent.

I pelaren Industriellt ledarskap har svenska organisationer hittills haft 891 deltaganden och beviljats drygt 337 miljoner euro. Det innebär 2,7 procent av andelen deltaganden och 2,9 procent av totala beviljade medel. Sverige ligger på elfte plats vad gäller beviljade medel inom pelaren.

Högt deltagande i pelare om samhälleliga utmaningar

I pelaren samhälleliga utmaningar har svenska organisationer större deltagande än i de andra pelarna. Totalt 3,7 procent av beviljade medel, motsvarande drygt 768 miljoner euro har beviljats svenska organisationer i 1882 deltaganden. Sverige ligger på åttonde plats när det gäller beviljade medel. Svenska organisationer är särskilt konkurrenskraftiga inom del-programmet Klimat där andelen beviljade medel är 4,2 procent. Deltagandet är fortsatt konkurrenskraftigt även inom Hälsa där andelen beviljade medel är 4,1 procent och inom delprogrammet Transport med 4,1 av beviljade medel.

1098 svenska organisationer från 21 län har deltagit i Horisont 2020. De län med störst deltagande är storstadsregionerna, Stockholms, Västra Götalands och Skånes län.

Det svenska deltagandet karaktäriseras av framgångsrika universitet som tillsammans tilldelats 56 procent av Sveriges beviljade medel. Listan toppas av Karolinska Institutet följt av Lunds universitet, Kungliga Tekniska Högskolan, Chalmers Tekniska högskola och Uppsala universitet. De akademiska organisationerna har starkast deltagande i pelaren för Spetskompetens, där de står för 89 procent av Sveriges beviljade medel.

Näringslivsorganisationerna kontrakterar drygt en fjärdedel av de medel som beviljas till Sverige och står för drygt en tredjedel av det svenska deltagandet. AstraZeneca AB är den främsta näringslivsorganisationen med avseende på deltaganden, följt av Ericsson AB, SAAB AB och Volvo Personvagnar AB.

Lågt deltagande från svenska forskningsorganisationer

De svenska forskningsorganisationernas deltagande är fortsatt lågt. De som har beviljats mest medel är RISE Research Institutes of Sweden AB, följt av Swerim AB, Totalförsvarets Forskningsinstitut och IVL Svenska miljöinstitutet AB. Bland deltagande myndigheter och offentliga organisationer som har ett omfattande deltagande finns Trafikverket, Luftfartsverket, SMHI, Region Stockholm och Formas.

Forskningsfinansiärernas deltagande gäller huvudsakligen deltagande i partnersskapsprogram.Svenska forsknings- och innovationsfinansiärer har ett fortsatt starkt deltagande i europeiska partnerskapsprogram. Under 2020 innebar deltagandet i partnerskapsprogram att svenska organisationer har, tillsammans med EU-samordningsfunktionens gemensamma medel, finansierats med cirka 453 miljoner kronor för aktiviteter i europeiska forsknings- och innovationsprojekt.

Rapporten - Horisont 2020 - årsbok 2020 - bygger på ackumulerade data från hittills genomförda utlysningar och som publicerats i EU-kommissionens databas eCORDA per den 28 oktober 2020. Rapporten är framtagen med stöd av EU-Sam (Energimyndigheten, Formas, Forte, Rymdstyrelsen, Vetenskapsrådet och Vinnova).

Annika Zika-Viktorsson, analytiker på Vinnova, berättar mer om resultaten i en ny rapport om Sveriges deltagande i programmet, i en artikel på Vinnovas webbplats.

Uppdaterad den