Tidigare i sommar aviserades att regeringen bland annat avsåg återkomma med ett antal långsiktiga och riktade åtgärder för att främja ett mer hållbart byggande och stärka samhällets motståndskraft inom råvaruförsörjning för byggsektorn. Utvecklingen mot ett mer hållbart och motståndskraftigt byggande behöver påskyndas. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2022 insatser som kan bidra till minskad miljö- och klimatpåverkan och omställningen till en cirkulär ekonomi samt minska sårbarheten för vissa materialslag inom byggsektorn.
Myndighetslyft inom cirkulär ekonomi i byggsektorn
Det finns en stor potential för byggsektorn att utvecklas mot en mer cirkulär ekonomi och på så sätt bidra till nationella och globala klimat- och miljömål. För att Boverket ska utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi inom byggsektorn avsätter regeringen tio miljoner kronor per år till och med 2024. Som en del i arbetet ska Boverket arbeta för att möjliggöra byggande med mindre cementanvändning och främja återvinning och återbruk av befintligt byggmaterial.
Förstärkta anslag till forskning om byggmaterial
Sverige har under lång tid haft en ökande befolkning. Det medför behov av ett långsiktigt bostadsbyggande och klimatsmarta byggmaterial. Regeringen genomför därför en riktad satsning på forskning och innovation om återbruk, återvinning, respektive nya och alternativa material i bygg- och anläggningssektorn. Vinnovas forskningsanslag förstärks med 35 miljoner kronor 2022. Anslaget förstärks även med 35 miljoner kronor per år 2023–2024 för att Vinnova tillsammans med Formas ska bidra till forskning och innovation om hållbara byggmaterial.
Uppdrag till Boverket om byggnaders klimatpåverkan och utökade klimatdeklarationer
Klimatdeklarationer kan leda till ett mer hållbart byggande och regeringen har sedan tidigare infört krav på klimatdeklaration vid uppförande av nya byggnader fr.o.m. 1 januari 2022. Boverket föreslås nu få utreda om och hur ett införande av gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan kan påskyndas och hur tillämpningen av klimatdeklarationer kan utvidgas. Boverket anvisas 5 miljoner kronor för detta uppdrag.
Förstärkta resurser till SGU
Anslaget till Sveriges geologiska undersökning, SGU, ökas med 4 miljoner kronor 2022 för att identifiera åtgärder som kan öka tillgången på, och underlätta tillhandahållandet av alternativa bindemedel till betong från så kallade materialbanker, till exempel i befintliga byggnader. Naturvårdsverket ska kunna ta del av medlen.
Trästad Sverige
Målet för arbetet inom Trästad Sverige är att öka kunskapen om träbyggande, sprida goda exempel samt stimulera innovation och utveckling för att skynda på övergången till ett cirkulärt och biobaserat byggande. Regeringen föreslår att ett bidrag på 2 miljoner kronor ges till föreningen Trästad Sverige under 2022 för att fortsätta stötta utvecklingen av klimatsmart och rationellt byggande i samhället.
Insatser för hållbart samhällsbyggande i Norrbotten och Västerbotten
Flera stora företagsetableringar och -expansioner pågår och planeras i Norrbottens och Västerbottens län, det medför att städer och mindre orter kommer att behöva växa mycket på kort tid. Regeringen vill ge kommunerna de bästa förutsättningarna att skapa långsiktigt hållbara livsmiljöer och föreslår att medel avsätts för innovativa, inkluderande och hållbara samhällsbyggnadsprojekt i Norrbotten och Västerbotten. Stödet för 2022 omfattar 15 miljoner och trappas sedan upp för att omfatta 40 miljoner per år fram till 2030.
Regeringen vill också förstärka Rådet för hållbara städer med 2 miljoner kronor per år. Rådet är en viktig resurs i den statliga samordningen för hållbar stadsutveckling.
Ramen för gröna kreditgarantier höjs till 50 miljarder kronor 2022
För att åstadkomma den gröna omställning som krävs för att nå klimatmålen måste hela samhället delta. Näringslivet har en central roll i omställningen samt öka konkurrenskraften och skapa framtidens jobb. Genom garantiprogrammet för gröna investeringar främjar staten stora industriinvesteringar som bidrar till att nå miljömålen och det klimatpolitiska ramverket. Intresset för kreditgarantierna har varit stort.
Regeringen föreslår en höjd garantiram, från 15 miljarder kronor till 50 miljarder för 2022. Garantiramen beräknas därefter till 65 miljarder kronor 2023 och 80 miljarder kronor 2024.
Kreditgarantierna kan ges till industriinvesteringar där kapitalbeloppet för det garanterade lånet uppgår till minst 500 miljoner kronor. Garantin får täcka högst 80 procent av det garanterade lånet och ha en maximal löptid om 15 år.
Industriklivet utökas
Industrin står idag för en dryg tredjedel av utsläppen i Sverige, att minska dessa utsläpp är avgörande för att nå klimatmålen. Samtidigt är industrin en central del för att minska utsläppen kommer det krävas nya lösningar och innovationer. För att främja en sådan utveckling vill regeringen stärka satsningen Industriklivet med 217 miljoner kronor under 2022 till totalt 909 miljoner kronor.
Industriklivet lanserades 2018 och ger stöd till att utveckla lösningar som minskar utsläppen inom industrin. Industrins vilja att satsa på klimatomställningen har varit stor, och bland de 77 projekt som beviljats stöd finns bland annat utveckling av fossilfritt stål, teknik för negativa utsläpp och framställning av grön vätgas. Utöver att främja klimatomställningen inom industrin bidrar satsningen också till att stärka svensk export och konkurrenskraft.
Näringslivets omställning
Den gröna och digitala omställningen är nödvändig för vår framtidiga konkurrenskraft och för att Sverige ska nå våra högt uppsatta miljö- och klimatmål och skapa förutsättningar för en grön återstart i hela landet. Digital omställning möjliggör bland annat automation, bättre resursutnyttjande, strategisk användning av data och artificiell intelligens samt nya affärsmodeller. Näringslivets förmåga att dra nytta av sådan teknik är avgörande för den gröna omställningen.
För att driva arbetet med ett grönt och digitalt omställningslyft föreslår regeringen att tillföra Tillväxtverket ytterligare 92 miljoner kronor 2022. Myndigheten föreslås även få ytterligare 8 miljoner under 2022 för en förlängning av Jobbsprånget. Regeringen beräknar att 92 respektive 8 miljoner kronor avsätts för åren 2023 och 2024. Satsningen, som bygger på arbetet inom regeringens samverkansprogram för Näringslivets digitala strukturomvandling samt Näringslivets klimatomställning ska stärka både etablerade och yngre företags förmåga att hantera den gröna och den digitala omställningen, inklusive att förbättra företagens motståndskraft och hantering av kommande kriser. Till målen hör ökad konkurrenskraft, minskade utsläpp samt bättre resursutnyttjande i näringsliv och industri.