Stuprörstänk, konservatism och kortsiktiga mål sätter krokben för storskalig förändring och transformationen i samhällsbyggnadssektorn. Det är fortfarande en vanlig uppfattning. Men Olof Håkanssons licentiatavhandling vid Jönköping Tekniska högskola, som studerat innovationsprogrammet Smart Built Environment, tar utgångspunkt i ett förändringsbehov – och en förändringsvilja.
- De senaste 25 åren har det i olika konstellationer efterfrågats en storskalig förändring av samhällsbyggnadssektorn. Som exempel på detta har vi Egan-rapporten från 1998, Skärpning gubbar från 2002 och Sega gubbar från 2009. Tillsammans belyser de bland annat produktivitetsproblem, avsaknaden av forskning och utveckling, och att det finns en kultur i sektorn där förändring, i form av forskning och utveckling, inte är en naturlig del av verksamheten, säger Olof Håkansson som i dag jobbar som projektingenjör på Skanska i Jönköping.
Egan-rapporten,”Rethinking Construktion” är en uppmärksammad brittisk rapport om den nationella byggindustrin som togs fram av en task force på uppdrag av premiärministern 1988.
Skärpning gubbar! Om konkurrensen kvaliteten, kostnaderna och kompetensen i byggsektorn SOU 2002:115, blev namnet på Byggkommissionens betänkande 2002.
Sega gubbar! döptes Statskontorets uppföljning av Byggkommissionens betänkande som kom 2009.
- Aktörerna i samhällsbyggnadssektorn är inte resistenta mot förändring. I min forskning, där det strategiska innovationsprogrammet Smart Built Environment utgör fallet, är det faktiskt engagemanget från sektorns aktörer som har format riktningen på programmet. Detta har gjorts genom dialog, eller som jag i min avhandling kallar förhandlingsprocess, mellan initiativtagare till programmet och aktörer i sektorn. Jag skulle absolut vilja påstå att det finns stor förändringsvilja hos sektorns aktörer. Men de strukturer som finns, och som är så djupt rotade i kontraktuella- och upphandlingsmässiga former, försvårar samverkan när det kommer till gemensamt driven innovation och utveckling.
Problemen identifierade i vanliga byggprojekt
Du betonar vikten av att sektorns aktörer har tillgång till breda samverkanskonstellationer för forskning och utveckling. Varför är det så viktigt?
I praktiken funkar det så att varje byggprojekt består av en helt ny ”fabrik” med individer, organisationer och institutionella arrangemang som är skapade enbart för det specifika projektet. Väl i projektet är det stort fokus på tid, kostnad och kvalitet. Utveckling, forskning eller innovation finns det inte utrymme för. Och då menar jag att initiativ som Smart Built Environment är så otroligt viktiga. För problemen som de olika forsknings- och utvecklingsprojekten som är finansierade av Smart Built Environment försöker lösa, är problem som har blivit identifierade i vanliga byggprojekt eller i andra ”traditionella aktiviteter” inom byggverksamhet. Men det finns inte tid eller pengar (eller kanske inte ens kompetens och intresse) att lösa det. Här kan de aktörer som faktiskt är intresserade av att gå djupare i dessa problem samverka utanför ”traditionella” samarbetsformer.
Du har ju särskilt studerat Smart Built Environment. På vilket sätt har innovationsprogrammet bidragit till utveckling menar du?
Många av de utmaningar som sektorns aktörer står inför är större än vad enskilda individer och organisationer klarar av att hantera själva. I min forskning pratar jag om något som kallas ”Strategic Niche Management” vilket väldigt förenklat handlar om att stötta utveckling som kanske inte blir av i naturliga former. Genom den så kallade ”förhandlingsprocess” som jag beskriver i min avhandling har initiativtagare till Smart Built Environment ”lärt” sig om de utmaningar som sektorn står inför (ur aktörernas perspektiv). Inom programmets ramar har man jobbat med att identifiera vilka aktörer som är relevanta för den här typen av förändring.
Vinnare i det långa loppet
Olof Håkansson vill lyfta fram vikten av att interagera och samarbeta på nya sätt utanför traditionell byggverksamhet eftersom det stimulerar lärande och underlättar en djupare förståelse för de utmaningar som aktörer i byggprocessen möter tillsammans dagligen.
- Jag tror att de aktörer som engagerar sig i förändringsinitiativ som Smart Built Environment är de som i det långa loppet kommer nå längst. Och även om tekniken är en fantastisk möjliggörare så glöm inte bort att förändring till största del handlar människor som ska acceptera nya processer och metoder mot vad de är van vid.
Den 1 juni i år presenterade Olof sin licentiatavhandling vid Tekniska Högskolan i Jönköping:
Addressing the need of Transition by Socializing and Making New Friends – a Socio-Technical Perspective on Large-Scale Change in Construction
Smart Built Environment samordnas av IQ Samhällsbyggnad med stöd från Vinnova, Energimyndigheten och Formas. Läs mer här