16 nya projekt – de fick finansiering i E2B2s senaste utlysning

E2B2 - energieffektivt byggande och boende, stödjer forsknings- och utvecklingsprojekt som arbetar för en resurs- och energieffektiv byggd miljö. I den senaste utlysningen fick Energimyndigheten in 63 ansökningar, av dem startar nu 16 nya projekt som tillsammans får 45 miljoner kronor i stöd.

– Energifrågan är mer aktuell än någonsin och det finns ett stort behov av att öka takten på energieffektiviseringen. Därför är det glädjande att E2B2 fortsätter bidra med relevanta lösningar som både utgår från användarnas behov och möjligheter men också utvecklar aktörerna i sektorn, säger Anna Land, programansvarig för E2B2.

Projekten handlar bland annat om behovet av ökad flexibilitet i bebyggelsen och att bygga om och nyttja det befintliga beståndet på nya och mer effektiva sätt. Men de kommer också att utveckla verktyg som med hjälp av digitalisering, öppna data och AI hjälper kunder, användare och fastighetsägare att göra smarta val för energiinvesteringar. Projekten handlar också om att anpassa energisystemen för att ta vara på ny typ av energitillförsel, exempelvis restenergi från mobilbasstationer, eller för ny typ av elbehov, exempelvis när elbilar i allt större utsträckning laddas hemma. Teknisk utveckling är också i fokus i flera projekt till exempel för att utveckla bättre klimatskal och smartare fönster.

Projekten läggs till de 130 projekt som redan fått finansiering i E2B2s nuvarande programperiod.

Nya projekt från utlysning 7

Renovering med 3D-printat återvunnet biomaterial

Koordinator: Chalmers Tekniska Högskola
Ofta används fossilbaserade och energislösande material vid renovering. I det här projektet utvecklas ett alternativ som är biologiskt nedbrytbart, cirkulärt och energieffektivt. Utifrån arkitektur, bioteknik och materialvetenskap tas ett nytt material fram baserat på materialrester från industri. Materialet kan användas för att skydda, laga och återställa skadade och gamla fasader, men det kan också användas inomhus. En metod för att 3D-printa materialet för direkt användning ska arbetas fram, liksom prototyper som visar hur materialet kan användas i olika arkitektoniska element.

Hållbara energival för husägare – vad passar bäst?

Koordinator: Kungliga Tekniska Högskolan
Det här projektet syftar till att underlätta för införande av distribuerade energisystem som exempelvis solceller eller laddning av elfordon. Med hjälp av öppna data och med öppen källkod ska projektet utveckla verktyg som ger fastighetsägare i småhus eller flerfamiljshus personligt anpassade, smarta och holistiska rekommendationer på energiinvesteringar. Genom ett starkt fokus på slutanvändare kan resultaten bidra till kommuners strategiska arbete inom klimat och energi och med möjligheter till replikering och uppskalning av resultaten.

Bologi: människa, hållbarhet och energi i framtidens hem

Koordinator: Chalmers Tekniska Högskola
I dialog med byggsektorns aktörer ska ett tvärvetenskapligt projektteam ta fram ny kunskap om boende och hur hållbara och attraktiva bostäder anpassade kan skapas när samhället ändras eller kriser uppstår. Arkitekturens betydelse och relationen mellan bostadens utformning och människors beteenden studeras och hur det påverkar energi- och resursanvändningen. Fallstudier och studier av energianvändning i bostäder kompletteras av workshops för återkoppling, kunskapsöversikt och syntes.

När elbilen flyttar in – samkörning med värmepump

Koordinator: RISE Research Institutes of Sweden
När elbilar allt oftare laddas hemma påverkas effektbehovet och elanvändningen i bostaden. Riskerna för höga elförbrukningar och höga effekttoppar ökar och allt fler elnätsbolag inför prismodeller för effekt. Det här projektet handlar om att utveckla ny kunskap om både tekniska och sociala aspekter på hur samdrift av värmepumpar och elbilsladdning kan göras effektivt och energisnålt. Resultaten ska bidra till ökad flexibilitet i energianvändningen hos småhusägare.

Spara, energirådgivaren för din fastighet

Koordinator: Kungliga Tekniska Högskolan
Det här projektet syftar till att hjälpa bostadsrättsföreningar att fatta bättre beslut i energi- och klimatfrågor. Arbetet bygger vidare på tidigare utveckling av digitala verktyg för rådgivning för att, i kombination med artificiell intelligens, utveckla den digitala energirådgivaren Spara. Utifrån ett energimässigt och ekonomiskt perspektiv, och med guidade metoder ska fastigheters kompletterande data samlas in, och effektiviseringsåtgärder identifieras och prioriteras. Spara kommer till direkt nytta i projektet och ska valideras i åtta bostadsrättsföreningar.

Utvärdering av tejp för lufttätning i småhus

Koordinator: RISE Research Institutes of Sweden
Projektet kommer att ta fram mer kunskap om de laster och påfrestningar som tejpen i det luftätande skiktets skarvar i nybyggda och renoverade hus kan utsättas för. Tidigare inventering av befintliga hus indikerar att tejpskarvarna ibland kan ha fallerat och inte tätat mot luftläckage och fukt som tänkt. Det här ska nu undersökas i fält och tejpernas funktion ska testas i labb, bland annat i en väggstor rigg. Avslutningsvis kommer projektet att ta fram ett material för digital utbildning om lufttäthet i småhusbyggande samt ett material för riskbedömningar.

Utveckling av smarta solcellsfönster

Koordinator: RISE Research Institutes of Sweden
Projektet handlar om att kombinera energieffektivitet, dynamiskt ljusinsläpp och elproduktion i ett nytt innovativt fönsterkoncept. Det består av ett yttre laminerat glas med kvantprickar som sprider ljus som omvandlas till el i solceller i fönstret. Ljuset som släpps igenom fönstret styrs av en ljuskänslig beläggning. Konceptet kan användas i både fönster och glasfasader och kommer att kunna minska behovet av kyla i byggnader genom styrningen av solinstrålningen. En prototyp kommer att tillverkas och testas i labb. Marknadspotentialen ska undersökas tillsammans med glas- och fönsterindustri.

Varmvattensystem, förluster och legionella

Koordinator: Kungliga Tekniska Högskolan
Nivån på kraven på energiprestanda i byggnader blir allt lägre och då behöver de tekniska systemen studeras och anpassas. I det här projektet är system för cirkulation av varmvatten i fokus, där ett system byggs upp i en klimatkammare i labbmiljö. i syfte att studera förluster och förutsättningar för mikrobiell tillväxt (legionellabakterier). Utöver det ska ett fyrtiotal verkliga system också kartläggas. Resultatet ska bli bättre kännedom om energiförlusternas storlek vid olika situationer samt förslag på krav som är lämpliga för att hindra skadlig legionellatillväxt.

Återvinning av värme från basstationer i mobilnätet

Koordinator: Kungliga Tekniska Högskolan
Antalet basstationer för mobiltelefoninätet växer snabbt i våra tätorter och ofta nära annan bebyggelse. Basstationerna är mindre serverstationer som genererar en betydande mängd värme. Det här projektet ska utveckla och undersöka metoder och system för att återvinna värmen i näraliggande bebyggelse. Återvinningen ska vara kostnadseffektiv och systemet behöver ta hänsyn till variationer från mänskligt surfbeteende. En AI-driven kontrollfunktion ska utvecklas för matchning mellan behov, tillgång och lagring av värme som sedan ska demonstreras på KTH Live in lab.

Mikronät för smarta och hållbara byggnader

Koordinator: Kungliga Tekniska Högskolan
Mikronät som förbinder förnybara energikällor, elbilar och lagring med behovet och användningen i en eller flera byggnader kan skynda på omställningen till en mer hållbar och klimatneutral bebyggelse och ett mer robust och resurseffektivt energisystem. I det här projektet ska ett smart mikronät med ett kopplat energiledningssystem designas, för att ge bättre underlag för dimensionering och driftoptimering. Nätet ska formas för kundernas behov såväl som för flexibilitet mot elnätet. Resultaten kommer sedan att användas för fallstudier i byggnader som ägs av Stockholms stad och Logicenters.

Klimatdeklaration för byggnader - ett legitimt styrmedel?

Koordinator: Linköpings universitet
Riksdagen har lagstiftat om klimatdeklarationer för byggnader. Med det nya styrmedlet om klimatdeklarationer som fallstudie undersöker det här projektet legitimitet och processer för utformning och genomförande. Hur går beslutsfattandet i klimat- och energipolitiken till och varför får vissa förslag till styrmedel genomslag, och andra inte?

Nettonollenergi för byggnaders livscykel

Koordinator: Uppsala universitet
För att nå netto-noll i energianvändning för en byggnad behöver man både ta vara på passiva åtgärder (såsom byggmaterialen), samt aktiva och förnybara (såsom energitillförseln). Hittills har stort fokus i livscykelanalyser varit på passiva åtgärder medan aktiva och förnybara åtgärder har förbisetts. Det här projektet ska utveckla ett verktyg för att synliggöra olika åtgärders energianvändning och klimatpåverkan under en byggnads livscykel. Med verktyget ska det vara möjligt att analysera, optimera och göra kostnadseffektiva val som stödjer utvecklingen mot nettonollenergi.

Val av värme i nybyggda områden

Koordinator: Chalmers Tekniska Högskola
Värmeförsörjningen är en stor del av energisystemet. Dessa oftast lokala lösningar påverkar och påverkas av det nationella energisystemet och därmed också möjligheterna att nå klimatmålen så kostnadseffektivt som möjligt. Det här projektet handlar om hur fjärrvärme utformas i framtiden genom att utveckla metodiken kring val av värmesystem i nybyggnationsområden. Det ska undersökas genom modellberäkningar och i samverkan med kommunala aktörer tas ett beslutsstöd fram för långsiktigt klimatsmarta värmeval medhänsyn till olika aktörers utgångspunkter.

Bolokal: att bygga om lokaler till bostäder

Koordinator: Lunds universitet
Efterfrågan på bostäder till överkomliga priser ökar i vårt samhälle och det gör också kraven på energieffektivisering. Ett sätt att skapa fler bostäder, och samtidigt spara på energi och resurser, kan vara att bygga om omoderna eller outnyttjade lokaler. Det här projektet ska undersöka hur en lokalbyggnad kan renoveras och konverteras till bostäder som är miljömässigt hållbara, energieffektiva, attraktiva med god inomhusmiljö, säkra och överkomliga i pris. Förutsättningar, hinder och möjligheter ska undersökas och tekniska lösningar ska utvärderas och demonstreras. För att främja uppskalning ska projektet jobba med spridning av goda exempel och vägledningsmaterial.

Högisolerande puts för hållbar renovering

Koordinator: Chalmers Tekniska Högskola
Puts som innehåller aerogelpartiklar är en ny typ av högisolerande puts som kan vara en lösning på renoveringsbehovet, särskilt i hus där en murad och putsad fasad är sliten och har fått dålig energiprestanda. I det här projektet ska forskarna slutföra tester och fältförsök som påbörjades i tidigare projekt, kompletterat med beräkningar och specialutvecklade pilotförsök i laboratorium för mer generella tillämpningar. Resultatet kommer att vara vägledande för hur aerogelputs bör användas i Sverige.

Effektiv renovering och underhåll av tegelfasader

Koordinator: Lunds universitet
Tegelfasader är ett värdefullt inslag i många svenska städer. De kännetecknas av lång hållbarhet och lågt underhållsbehov. Ofta finns de på äldre byggnader med generellt sätt sämre energiprestanda och som i dagsläget behöver renoveras. Men, det finns brister i kunskaper om underhåll och renovering, såväl gällande behovet som åtgärderna och hur effektiva de är. Tillsammans med fastighetsägare, byggnadstekniska konsulter och fasadentreprenörer ska det här projektet därför analysera, undersöka och testa olika åtgärder vilket kommer att mynna ut i en praktiskt orienterad handbok.